vikt 79.8  kroppsfett 14,9 - 16,9 % maxpuls 199 vilopuls 43 puls sittande 51, VO2max ca. 55, vVO2max 15,5, omfång 83

säsongresultat: 5km 20:28 (ok), 10 km 45:26 (rycker snart), 15 km terräng 1:17 (ok), halvmaran 1:37(på bättringsväg) , Marathon 4:09 (finns med i deltagarlistan) Ironmandistans 11:45 (låter mer som en lunchtid).

Mål 2009: Maran under 3:15, 2 - 3 Ironmandistanser, en minst 1 timme bättre än 2008. Milen under 40, halvmaran PB :-) . Let's do it.

Dessa dagar gör jag just nu ett självtest hur snabbt man kan ta sig till och från jobbet med MTB. Första nivån är avklarad när cykelväskan innehållande laptop och byteskläder flyger av cykeln och landar i en lerpöl i diket. Stilpoäng får man om man sedan själv flyger efter. Har ännu inte klarad det. Antagligen cyklar jag för mesigt på mina stolliga däck.

Är det bättre att resa i tjänst till andra sidan jordkloten eller ska man hellre göra det för nöjes skull?
Ska "ansvarastagande" företag avstå att resa med flyg även om de riskera att göra mindre/färre affärer?

Om svarat är nej på först och ja på andra vad ska företaget då göra med en eventuell överkapacitet? (Anställda har mindre att göra än de i normalfall kan t.ex producera).

Är det då ok att betala mindre lön? (ca. 35 - 40 % av företagets kostnader utgör lönekostnader) ....

du ser ... om vi är helt konsekveta så blir förmodligen flera arbetslösa och "rädsla för högre boränta" som det just nu svamlas om är ganska patetiskt. (Stalltips: Boräntan går ner på ett par månaders sikt, oljepriset går upp igen. Med tiden ännu mer än det ha varit)
Men visst vi kan satas mer på miljöteknik som vi producera här i Sverige och sen exportera. Men export säljer man knappast utan resandet till kunden, som sitter kanske i Indien och Kina. Hmmm .... det är inte lätt det här.

Du har hört och läst mycket kring klimatförändring och du är verkligen medveten om saken. Du gör din insats, cyklar ibland och sorterar sopor. Ibland samåker du med kompisar, främst för det är billigare men visst, det är ju bättre för klimatet. Men nu tänkte jag förstöra dina oskyldiga kommanden semesterplansglädjen. Visst funderar du att åka till Thailand över jul. Du är inte ensam. 374000 Svenskar åkte 2007 till Thailand. 374000 trevliga flygningar på 8270 km om de kom från Stockholm, från Göteborg är det ännu längre. 374 000 resor med 5,6 ton CO2 per passagerare. Juste, ton! Det motsvarar ca 27 800 km med en mellanklassbil. Man kan köra en hel del under ett år tills man kommer upp till det. May I have to tell you more? Nästa gång när du gnälla på en SUV eller annan bensinslukande sportbil som dundrar förbi att den förstör klimatet, hur är det då med ditt flygresande? Ha en trevlig semesterplanering (här) och var kanske lite mindre självgod ett konsekvent liv är nu för tiden ganska svårt. (Mer exempel kommer)

Ju, som du märkte genom min totala bloggtystnad var jag borta. Inte fysiskt dock mentalt. Jag var på kurs. Och denna gång blev jag bättre på att tänka bättre strategiskt, vill jag inbilla mig. Det är ganska kul att fokusera ett par dagar på en helt annan frågeställning som denna gång hade med en mycket viktig del av företagande att göra. På ett sätt var det skrämmande att inse, hur mycket inkompetens och girighet som finns i vissa företag. Totala missbedömningar på ena sidan, ohämmad snuskig girighet på andra sidan. Det hela blev nästan kusligt ackompanjerad av veckans världfinanskris och galenskap på börserna. Ang finanskrisen har jag dock intrycket att Sverige klara sig rätt bra då man ha flera faktorer som väger positiv: statens hushåll är under kontroll, investerare säker sig till svenska statsobligationer, vi har bra finansiella instutioner och enligt min uppfattning klok finansminister (jag har ingen lust till diskussion om parti svammel hit eller dit). Nog om det!

Träningen av brain var på topp, av kroppen motsvarande dåligt. Ett enda pass på 5 dagar är illa. Det kommer blir lite ändring under helgen. 

Hur som helst. Back in town. Det gör inget om du hör av dig på thetrimaster@hotmail.com och berätta vad du vill läsa om. Kommentarer här är ju ganska få, samtidigt ser jag att det är fler och fler som ramla in här på min blogg. En dialog är alltid bättre än en monolog.

Flera inlägg kommer under dagen.

Direkt hämtad från colting.bloggagratis.se:

För de som är intresserade av att skaffa sig en coach bör tänka på följande:

-hur kunnig är coachen? kompetens? erfarenhet? referenser?

-vilken filosofi anammar coachen?

-tillgänglighet ; kan du ringa då och då? E-maila och få svar per omgående?

-arbetsbelastning; se upp för överarbetade amerikanska hypade coacher med tusen age-groupers..Du kommer bara att få ett träningsprogram modell 1A utan personlig touch. Dessutom kommer du inte ens att få "the coach" utan någon av den namnkunniges mindre namnkunniga anställda som oftast inte vet mer om triathlon än vad du själv gör...

-pris; för 100-200 dollar är detta precis vad du för; för att en sådan coach ska kunna tjäna pengar så kommer han att coacha +20 personer eller mer. Hur mycket fokus tror du att just du får?

Lägg istället +500 dollar på någon som verkligen lägger ned tid på just dig. Visst, det kanske är dyrt men kunskap och kompetens kostar.

Och en duktig persons tid kostar! Det är bara i SISU-idrottens Sverige vi inbillar oss något annat med föreningsslivets ideella arbete och luftmadrass i sovsal..

När jag själv kommer att engagera mig mer i coaching så kommer jag att ta riktigt bra betalt men bara jobba med max tre personer åt gången och över en tidsperiod på minst åtta månader."

Inte alls dumma tankar och aspekter. Jag har dock inga ambitioner att ta betald, (ännu :-) ) och blogga i första hand för det är kul, och jag lär mig mycket själv. "You pay me, I pay you", så att säga.

Ett antal av dessa kan du nog packa in om du tränar triathlon. Think about it!