hur jobbigt det var att träna hårt.
Det är inom de kommande 10 - 12 veckorna där formen för den kommande säsongen fixas. Visst, har man inte tränad under vintern så är det lite dålig utgångsläge. Men om man nu under april, maj slarvar med träningen så blir det svårt att uppnå målen under tävlingssäsongen.

Och vill man få till högre hastigheter under tävling så måste man få upp farten, träna mera vid de pulsnivåerna som verkligen gör ont. Jag skulle nästan ville påstå den som har förmåga att träna och självklart tål mest träningar vid nivåer strax under den anaeroba tröskeln har större chans att blir riktig bra en den som enbar räkna träningstimmar och försöker att maximera det antalet.
Jag kan berätta om en del exempel som under åren var hur flitig och motiverad som helst men hade ganska mediokra tävlingsresultat.

Man kan nästan säger, no pain no gain. Men jag skulle ville utöka detta slagord till så här: No pain, no gain, but please with brain. 

Du måste verkligen veta vad du håller på med när du kör hårda pass. Hur många har med sin överambition inte bara förstörd en säsong utan kanske hela sin idrottskarrier. Läs på, fråga tränar, erfarna träningskompisar, - lyssna på din kropp. 

Det är egentligen självklart att optimala resultat från hårda träningspass kommer bara om kroppen är helt frisk och redå. De är lika korkat att köra intervaller med en irriterad hälsena än att man försöker förbättra sin kondition med långpass när man är förkyld. 

Men jag är säkert på att du har funderad själv ibland i dessa banor ("annars missar man ju träningspass") eller du kan berätta om sådana klubbkompisar. Det är inte värt det! Hälsan först!